hej

En riktigt skön kväll har nu avnjutits ute i bushen. Det var i alla fall vad vi "stadsbor" sa när vi för tredje gången gick vilse påvägen till Julia.
Klassen var åter samlad, lite mer uppklädda, lite mer avslappnade. Skönt!
Mycket god mat, massor pepsi max och underbar kladdekaga. Mm!

Nu är jag så trött att jag snart storknar. Jag avskyr när det blir såhär. Sååå otroligt trött och nästan inte gjort något på hela dagen... Suck.
Dessutom känner jag på många ställen rent fysiskt att min kropp är konstig. Vad är det som händer med mig? Eller brukar det bli såhär på hösten kanske...? Jag minns inte...

Jag känner i alla fall ett starkt behov av att få åka hem snarast. Jag vill bara bort från staden. Det känns tråkigt på ett sätt, Stockholm är en fantastiskt vacker och mysig stad (om man nu bortser från stressen till exempel). Jag skulle vilja minnas det här Stockholms-året som ett bra och kul år. Lärorikt. Men det kommer jag nog. När jag ser tillbaka på allt om 20 år, när jag börjar bli gammal och grå. Haha... Neej, inte gammal än...

Okej. Ögonen viker sig, sängen ser otroligt frestande ut, men magen kurrar (som vanligt). Jag orkar inte äta nu...

Jag vill skriva. Imorse låg jag och skrev ner något i min dagbok. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det. En dikt? Nej, det får kallas en text, helt enkelt.
Det är kul att skriva när man inte har pressen på sig... Konstigt. Men sant.

Kanske är inte journalistyrket något för mig? I have no fudgie idea...