de mänskliga trafikljusen

Nej, nu är jag så trött att jag kan stupa. Lite fotmassage vore inte helt fel faktiskt.
Jag jobbade lite idag. Eller, det var inte så lite faktiskt, det var fullt hus på hotellet plus åtminstone tre utomstående: Linda, Dessi och The big C. Och jag låg i som en galning för jag hade ansvaret för den ena buffén. Kändes ändå kul att få ha sånt ansvar idag, även om jag hade en hel del assistans, hehe.
Efter det skulle jag möta upp trion med flera i Söderhöjdkyrkan. Och jag bara kände att jag var tvungen att ha lite färg på mina naglar innan jag for dit. Så jag stod fullt påklädd i omklädningsrummet på jobbet och försökte pricka rätt med den rosa penseln. Det gick ju som det gick och fingrarna var inte de snyggaste måste jag erkänna. Men det gick.
När jag kom dit stod ett gäng välkäna ansikten och höll diskussion i kyrksalen, så jag klampade in. Och efter lite dissar från både Linda och Abbe kände jag mig väl som hemma.
Jag, Dessibell och Lindus valde att avstå från fikat i källaren för att traska vidare mot något matigt. I hallen påväg ut upptäckte Abbe & The big C vilken fantastisk färgtrio vi var. Det blev lite fotosession i kyrkhallen innan vi gav oss ut i det duggiga Stockholm.
Ceder hängde på det mänskliga trafikljuset (Linda - röd, jag - gul, Dessi - grön) och strosade på längs Götgatan. Dessi såg ett par skor hon ville ha i ett skylfönster och efter lite om och men drog jag in oss allihopa för att hjälpa Dessan välja ett par rea-skor. Det slutade med att vi alla fyra shoppade loss (?): Linda & Dessi köpte skor, jag & Ceder sjal. På rea!!
Efter käk, muffinsfik och allmänt babbel drog det mänskliga trafikljuset till 1-5-3-kyrkan. Dock pallade vi inte trycket och stack ut och gjorde istället Östermalm lite extra osäkert.
Köpte keso och pepsi max på vägen hem och nu sitter vi här. Färgklickarna i livet är ännu inte borta. Min sjal sitter nu på huvet, vilket Linda anser fult och Dessi coolt. Jag har inte kollat i spegeln än och kan inte uttrycka mig.
Jag är helt död och mina ögon värker lite extra mycket. Men jag är stolt, mina linser ploppar nu in i ögonen bara sådär, utan illamående och obehag. Nästan i alla fall. Fantastiskt gött!
I veckan väntar skola, träning, pannkakskväll (?) hos Samme, middag hos Jossan och så på fredagnatt anländer min käraste. And I just can´t wait! Fy vad tråkigt det är när man inte får träffa den man är kär i på så länge. Så ska jag inte ha det i framtiden.
Ha en skön söndagkväll, mina vänner!