en desperat bön

Jag blir tokig på mina drömmar. Det värsta är att de är så verklighetstrogna (fast egentligen inte) att jag hela tiden tror att det har hänt på riktigt. I varje fall är känslorna de samma som om det hade hänt på riktigt.
Och jag tror jag döööööör. Panik!
Imorse bad jag en desperat bön till Gud. Låt mig slippa dessa hemska drömmar...