allt har sin tid och kärleken är tålig och mild

Igår hade vi Jossan på besök efter ett hårt träningspass på gymet. Vi hade sen innan bestämt att vi skulle äta kvällsmat tillsammans, hon, jag och Lindus.
Så Linda ställde sig och gjorde the delicious scones (som jag också kom på kan uttalas: skånes) och vi dukade bordet.
Efter den utsökta måltiden börjar Jossan sjunga gospel-sånger för oss och fattar bara inte hur vi, Linda och jag, INTE kan låten som heter Psalm 150 och är på engelska.
- Ni som är kristna.
Liksom.
Jag gick och hämtade min bibel och läste upp Psalm 150 i den och vi konstaterade att jaa, den påminde lite om den där ändå. Fast på engelska, som Jossan prompt proklamerade.
Efter det kom det att bli en mycket trevlig bibelläsningsstund hos oss, här, i vår enkla lya.
Vi läste Predikaren 3, som är ganska känd: Allt har sin tid.
Jossan läste högt och vi diskuterade runt det, och tänkte om vi kunde fråga Gud eller någon annan ansvarig för Bibeln ifall vi fick lov att ändra lite.
Vi tänkte till exempel att
"tappa bort har sin tid, att finna har sin tid"
borde ändras till
"tappa bort tar typ ingen tid, men att finna kan ta en himla evig tid"
Det blev en väldigt flummig tolkning av "Allt har sin tid" men jag kände ändå att jag blev snäppet visare.
Vi gick sedan vidare till 1 Kor 13 där det står om kärleken.
"Kärleken är tålig och mild"
Jag sa direkt att jag tänker på våran vaniljyougurt som är väldigt mild. Och ganska tålig. Jossan tänkte på Vanilla Coke, mild och tålig förpackning.
Efter det uttalandet blev vi plötsligt väldigt seriösa. Vi pratade väldigt noggrant om varje stycke och diskuterade kring vad det betydde och varför.
Asså, väldigt intressant och något jag aldrig gjort innan.
Det roliga här är ju att Jossan skulle aldrig kalla sig kristen och ändå var det hon som förde oss in i detta Bibelläsande och diskussion...
Tack Jossan. Och tack Gud. Och tack Linda för att du är så rolig när du fiser.