jag går inte barfota längre

Jag går inte barfota längre. Men jag känner inte att jag behöver ursäkta mig. Det var ju inte direkt av uppror eller för att provocera nån (för omväxlingsskull) som jag gick barfota.
Nej.
Anledningarna var klara och tydliga och lätta för vem som helst att förstå, och inte misstolkas.

Däremot hade mamma skickat upp mina nya pjucks i ett litet paket och det hade jag glömt bort. Dessutom var jag helt övertygad om att jag inte skulle kunna ha dem på mig, eftersom jag har världens köttsår under foten.
Men det gick.

Och jag är lycklig igen. Jag har nya skor på fötterna och jag behöver inte ens låna Lindas strumpor till dem!