vill man vara fin får man lida svin (mycket)

Ibland är den feminina pressen inom mig liiiite för hög. Jag tror det är den feminina, för det verkar i alla fall som vi feminina varelser lider av detta fenomen mer än ni maskulina. Faktiskt.
Det är bröllop om mindre än en vecka och jag VILL så hemskt gärna se riktigt "fit" (för att inga missförstånd ska uppstå kör vi kaninöron på det ordet) ut.
I måndags spelade jag fotboll med en fot som var i rejäl smärta. Jag fortsatte sedan på det spåret och körde aerobics i onsdags, sprang i torsdags. Och foten värkte som bara den.
Och det smartaste draget jag nånsin gjort var: Jag gick ut och sprang igår med.
Ibland undrar jag varför min hjärna och min kropp inte kopplar ihop sig lite mer och kör några på riktigt smarta drag. Istället för denna dumstridighet.
Igårkväll vandrade jag runt i Stockholms Stad i några timmar faktiskt, med ond fot och blodblåsor på fötterna. Det var i och för sig inte för kaloribränningens skull, men ändå!
I allt jag gör använder jag ju mina dyrbara fötter.
Idag måste jag packa alla mina saker i lägenheten och försöka städa lite. Med denna onda fot kommer det gå i slow motion, men det kanske inte gör något.
Men!
Vill man vara fin får man ju faktiskt lida svin-mycket. Det gör jag fortfarande. Bäst för kroppen att den blir fin nu... Annars...