jag älskar överraskningar och igår fick jag den bästa i världen

För att förstå detta, måste vi ta det från början.

För cirka en månad sen hände detta:
Jag: Pappa och jag ska åka upp till Stockholm helgen efter bröllopet, vill du inte följa med då? Och hjälpa till med flytten och städningen? Hehe...
Emanuel: Njaaaa... Asså, du vet att jag verkligen ogillar flyttar. Och städa. Fyyyy...
Jag: Okej då.....

Igår skulle pappa och jag alltså köra iväg. Emanuel hade yrat om att han skulle jobba i helgen, när mamma frågat ifall han inte skulle följa med. Eller, rättare sagt var det jag som sagt ifrån att han skulle jobba, eller att han inte kunde, inte ville osv.
Pappa satte sig vid förarplatsen i lilla lastbilen för att köra oss till Lindas hem och hämta hennes grejer, innan vi for.
Pappa körde nån annan väg än vi brukar och när han för tredje gången missade en avfart mot Sirviös Tuppaskola började jag bli irriterad. Han började prata om alla studenter vi såg och plötsligt stannade han i alla studenyra vid en busshållsplats. Och där stod ju... HAN!
Emanuel alltså.
Han hade en påse och väska i handen, så jag trodde att han skulle lämna något som vi skulle ha med. Men han slängde sig in i lastbilen och bara log.
Jag fattade ingenting.
- Jag ska följa med till Stockholm! sa han.
Vaaaaaaaaa? Haha...

Kanske är detta inte nån stor grej för dig som läsare. Men för mig... Asså. Jag har inte ens tänkt tanken, eftersom jag aldrig trodde det skulle ske! Och jag är så GLAD och TACKSAM! Emanuel... Det finns absolut ingen bättre än Du...

(slut på det blödiga)

Idag när vi lämnade min ex-roomie med familj, efter några timmars städning, skämt på stockholmska, vattenkrig á la Linda och inpackning av last, for vi hem mot Skåne vid 11-tiden. (Sverige, here we cooome! Fotbollen alltså...)
Pappa körde, jag mitten och Emanuel på kanten. Dessa herrar får för sig att börja prata riktigt bred Stockholmska och börjar dessutom vinka till alla dessa Stockholmare som vi passerar. De vinkar och vinkar och tutar lite här och lite där. När en skön låt körs igång på radion blir det också rejäl dans i lastbilen och ja... Ni kan ju förstå hur kul det var :)

Tack pappa, Emanuel och family Sirviö för flytthjälp! Jag är SÅ tacksam!!