tisdag 3 juni 2008

och så kom dagen.

Ja precis. Dagen jag nog aldrig trodde skulle komma, har nu anlänt. Och passerat.
Det känns verkligen helt sjukt. Att lämna Stockholm, Linda - min bästaste roomie och alla sköna människor som finns här uppe.
Det har varit en fruktansvärd tid här uppe. Och så har det varit en galet fantastisk tid här uppe.
Men vart har det inte det egentligen?
Den senaste tiden har varit helt fantastisk. Jag har lärt känna så otroligt många människor, så otroligt härliga människor! Vänner och till och med vänner för livet. Det kan jag lova!

Linda och jag har delat många fina stunder och jag vet att jag kommer sakna och tänka på dem alla hur mycket som helst. Det är verkligen speciellt att få bo tillsammans med en sådan underbar person. Hon är en av de finaste människor på jorden. Hon är omtänksam, bryr sig alltid, lyssnar, glädjer, uppmuntrar, peppar, hjälper, stöttar... and so on.
Bara så ni vet, ni som nu ska ta hand om henne. Hon är värd guld och jag tror inte ni kommer hitta någon människa med större hjärta. Hon bryr sig verkligen och vill aldrig lämna någon ute. Glöm inte det!
Det känns verkligen precis som i avsnittet då Rachel ska flytta ifrån Monica.
- It´s like an end of en era!
- I knooooooooooow!
Och det känns lite så faktiskt. Vi har delat så himla mycket och det har varit väldigt enkelt att göra det. Nu planerar vi att fixa så att vi ringer och messar gratis till varandra. Det lär behövas... :)
Linda Sirviö. Du är verkligen bäst! Det finns ingen på jorden jag hellre skulle vilja dela sovrum med (än så länge, hehe...).

Och alla ni andra, sköna, underbara, fantastiska skapelser här uppe. Jag vet inte om det är särskilt många som läser detta... Men en extra tanke och hälsning vill jag ändå sända er: Willepille, Albin, Yos, Lasse, Pian, Beckis, Idde, Hahlis, Maria, Jenny, Gustav...
Det har varit så roligt att få lära känna er och umgås, spela fotboll, grilla, prata, hänga and so on.
Jag kommer verkligen sakna er och alla sköna, interna skämt som finns i överflöd. Jag vill definitvit se er komma ner till Skåne och träffa mina nära kära där, och även mig. Hehe...
You guys rock!!!

Och till er galningar i Skåne:
Jag saknar er och jag kommer imooooorn!

3 kommentarer:

Linda sa...

Oooo fy vad jag saknar dej redan. Hur ska det här gå?? Du är hur viktig som helst för mej. Alltid, hela tiden. Sitter o fäller mina tårar här....

Anonym sa...

Fillay! Varför, varför? Kan du inte bara flytta Landskrona till Stockholm?

/Mr A

Anonym sa...

Filippa! Du är redan saknad i Stockholm... Hälsa på, ofta ofta! Typ varje helg? Och varje testfest? Ta hand om dig och lycka till på bröllopet!