livet är i andnöd

När jag är stressad, har mycket på gång eller vet att jag ska ha det, så får jag lätt andnöd. Det suger.
Lägret var fantastiskt, som vanligt. Det går nog inte att åka på ett dans, fotboll och vildmarksläger utan att det faktiskt är fantastiskt.
Jag och Emanuel agerade som de hårda ledarna, vilket jag tillslut insåg var ganska kul och jag tror till och med jag sökte stunder då jag fick vara seriös och... nästan elak, ju.
Men roligt, otroligt roligt har det varit!
Jag som haft hand om fotbollen 4 gånger innan, upplevde till och med att detta året var det absolut bästa. Och det känns ju grymt bra, att det bara blir bättre. För fy vad jobbigt om det blir sämre!?

Imorn åker vi med fullpackad bil till frizon, det ska också bli grymt roligt. Dock är jag ganska nervös nu tror jag. Har ju aldrig agerat wannabe-journalist redigt, som jag ska nu. Men det kommer nog gå bra. Jag har ju en stabil trupp att luta mig tillbaka mot.
Och så ska Emanuel lira slagverk varje kväll i Magasinet och även spela med sitt band en kväll. Det ska bli riktigt kul, alltså!

Nu ska jag tvätta min, lillebrors och Emanuels tvätt. Sen ska jag packa. Köpa öronproppar. Lägga upp bilder från lägret. Gå ut med Leo. Laga mat. Dö.
Skoja bara. Inte dö.