
Linda hittar inte så bra i Landskrona, så jag hjälpte henne genom att skrika typ: SVÄNG! RAKT! STOPP! Och så vidare. Tur hon har mig asså.

Linda vet hur man tar suddiga bilder (shit, lite mobbing här mot dig nu Linda, hehe, men du är väl van)

Efter några minuters cykling och ca 5-6 km, var vi framme i Asmundtorp där vi skulle överraska en gammal vän som gått och gift sig i sommar. Det var ingen hemma, så vi smög runt och kikade i fönster och på tomten....

Men det blev lite väl läskigt....

Och precis när jag stod och fotade den här skönheten hörde vi en bildörr smällas igen. Och ni kan väl bara tänka er hur snabbt min hjärna fantiserar ihop en skräckis. Vi gick till framsidan och SHIT, där stod de. Nygifta och fina. Det blev en kortis med prat och vatten i köket.

Efter alldeles för mycket skratt och inköp av pepsi max (såklart) kom vi till Landskronas vackraste del. Vid havet.
Där satt vi och myste och pratade och frös.
Det bästa med Linda är att hon finns.
Tack Linda.
En av Lindas bästa kommentarer ikväll:
- Men asså. Jag tror verkligen att ALLA vill hänga med oss. På riktigt!
1 kommentar:
hahahah det e ju så :P
Ooo snoret bara rinner, tur att det finns lööv...
Ja, asså älskar o hänga med dej. Himlar va man bara kan chilla o spontana :D
Asså antingen har man fokus på objektet i fråga, eller kör suddbild. Jag valde det första alternativet vid min fotografering...
Skicka en kommentar