meet the fockers ?

Jag är så kär och det är så sorgligt att min pälskling befinner sig sextio mil från mig...

Igår var det lite "Meet the Fockers"-känsla över min dag. Jag skulle till Åstorp och Emanuel skulle få visa upp sin fångst (som han själv uttryckte det till en av brorsorna). Idag såg jag Vänner-avsnittet när Pheobe ska visas upp för Mikes föräldrar och jag måste erkänna att jag klarade mig väldigt bra, om man jämför. Hon lyckades (såklart) verkligen göra bort sig. Jag tror inte att jag gjorde det. Men vem vet...?

Det var väldans trevligt att komma till föräldrarhemmet som osade bakos. Mycket god doft alltså (för det mesta, haha).
Jag vet inte vad som flög i mig igår, men jag var verkligen fnittrig. När Emanuels pappa (som by the way heter samma som min egna) berättade att, nu när han är pensionär har han ju inte någon tid över till något annat, höll jag på att dö av skratt. Fast det läskiga är än idag, att jag vet inte om det var meningen som ett skämt. Det var bara jag ska som skrattade...
Sen hade vi äldsta brorsan, som jag vid flera tillfällen misstog för Emanuel i ögonvrån. Läskigt, men sant. Han var verkligen inte humorbefirad (som jag fått höra att jag själv är den här veckan) och roligast var såklart rundpingisen (fattar inte att jag är så himla dålig på pingis...).
Och syrran hans kändes som ett varmt välkomnande hela hon. Sån ska jag också vara när min lille, lille bror kommer hem med sin fångst... Minsannodar!

Jag kände mig i alla fall väldigt hemma. Speciellt eftersom det var fler än jag som satt med en laptop i knät innan middagen och speciellt maten som var så otroligt god (tacooos!) och speciellt familjen som var himla härlig och speciellt skip-bo-rundan som Emanuel antagligen förträngt eftersom vi förlorade och speciellt skrattattackerna som gav mig träningsvärk i käkarna och speciellt att bara sitta och titta på tv tillsammans och mysa i sofforna och speciellt fisarna i köket och speciellt pappa Leif som vill ha det på sitt egna vis till och med i diskmaskinen och speciellt lilla Linnea som redan visar upp teknik-generna...

En skön känsla helt enkelt. Framför allt, en riktigt skön dag. Tänk att jag längtar redan till nästa gång. Det trodde jag aldrig...