Smärta

Jag kan ännu inte helt släppa ämnet: tamponger.
Igår läste jag i en av våra kvinnliga tidningar här hemma, att det kan finnas farliga medel i bomullen som tamponger är gjorda av. HALLÅ! Så kan man inte skriva!
För att:
Först tar det hundra år innan jag vågar stoppa upp en tampis och SEN när jag väl gör det så skriver någon nåt sånt där och gör hela saken ännu värre!
Men. Dock läste jag ju också att det eventuellt inte finns i alla. Och. Jag fattar inte ens vad det farliga gjorde med en...
Så idag gick jag för första gången utanför dörren en längre stund med en tampong uppstoppad. Jag undrar verkligen starkt om det verkligen är vår Herres mening att vi kvinnor ska gå runt med en konstig sak uppstoppad mellan bena.
Tydligen har det också med att göra om man får upp den rätt och tillräckligt långt in. Isch... Jag, precis som säkert du, får lite rysningar i kroppen nu ja. Usch, upp och långt in... Bläh. Ont, aj. Jaa!
I skolan förklarade jag för två klassisar att jag och min roomie startat ett uppdrag tillsammans, att just kunna använda tampis helt normalt till sommaren. Min ena vän berättade om sina första gånger, och det verkar inte vara ovanligt att det känns lite obehagligt och obekvämt i början.
Skönt.
Men ni ska veta att, att sitta med en sak som inte känns helt okej, i SKOLAN, och veta att det dröjer ett bra tag innan jag kommer hem och kan ta ut den. DET är jobbigt.
Men nu är det bra igen. Bara så du vet.
Nu ska Linda och jag pumpa fläsket på vår älskade aerobics med vår favoritElin!